Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

MUDI, grupp I, FCI nr 238.

 

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Ungern.

 

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Vallhund. Mudi är mycket uppskattad av herdarna pga den modiga läggning som gör rasen mycket användbar vid vallning av stor och besvärlig boskap. Rasen används även för vildsvinsjakt. Den är en utmärkt skydds-, vakt och sällskapshund. Den används för att söka narkotika, som vakt- och väktarhund, är en utmärkt agilityhund liksom älsklig hemmahund. Rasen är lätt att hålla som innehund då den är mycket lättanpassad och har tämligen kort päls.

 

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 1, sektion 1.

 

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Rasen mudi bildades under 17-1800-talet genom korsningsavel mellan ungerska herdehundar och troligen varianter av tyska vallhundar med ståndöron.

 

HELHETSINTRYCK: Mudi skall vara en medelstor hund av vallhundstyp. Huvudet skall vara kilformat och avsmalna mot nosen. Ståndöron. Kroppens överlinje skall distinkt slutta mot bakdelen. Huvudet och benen skall ha kort, slät päls. Övriga delar av kroppen skall ha längre, mycket vågig till närmast lockig päls. Pälsfärgen varierar.

 

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Kroppslängden är ungefär densamma som mankhöjden.

Bröstdjupet är något mindre än halva mankhöjden.

Nospartiets längd är något mindre än halva huvudets längd.

 

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Mudi är synnerligen lättlärd, med livligt temperament, modig, vaksam, arbetsglad och anpassningsbar.

 

HUVUD: Huvudet är onekligen det mest tilltalande hos mudi. Det skall ge intryck av en alert, alltid energisk, gladlynt och intelligent hund som inte visar något spår av ängslighet eller aggressivitet. Huvudet är kilformat och avsmalnande mot nosen.

Skallparti: Skallen och pannan skall vara svagt välvda.

Ögonbrynsbågarna skall bara vara lätt markerade.

Stop: Stopet skall vara svagt markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara smal och rundad framtill med måttligt vida näsborrar. Färgen skall vara svart hos hundar med svart, vit eller blue-merle pälsfärg. Hos andra färger skall nostryffeln harmoniera med pälsfärgen, dvs vara brun hos leverbruna hundar och grå hos askgrå hundar.

Nosparti: Nospartiet skall vara måttligt kraftigt. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara stramt åtliggande över tänderna.

Mungipskanterna kan vara aningen taggiga. Läppkanternas pigment skall harmoniera med nostryffelns färg.

Käkar/Tänder: Fullständigt saxbett med regelbundna, medelstora tänder.

Ögon: Ögonen skall vara smala med lätt spetsiga inre och yttre ögonvrår, aningen snett ansatta och därmed med ett genomträngande uttryck. Ögonfärgen skall vara så mörk som möjligt. Hos askgrå och blue-merlefärgade hundar är blå ögon inte fel. Ögonlockskanterna skall sluta väl an mot ögonen och vara jämnt pigmenterade.

Öron: Öronen skall vara högt ansatta, ståndöron, spetsiga i form av ett uppochnervänt V. De skall vara väl bepälsade med hår som når utanför öronens ytterkanter. Öronen reagerar mycket livligt och uttrycksfullt på stimulans och kan röra sig oberoende av varandra. De är ca 10 till 15% längre än bredden vid basen.

HALS: Halsen skall vara något högt ansatt och bilda en 50-55 graders vinkel mot horisontalplanet. Den skall vara medellång, knappt välvd och välmusklad. Det skall inte finnas hakpåsar och halskragen skall inte vara uttalad. Hanhundar kan ha en liten, måttligt utvecklad man som dock
aldrig får vara iögonfallande.

 

KROPP:

Överlinje: Överlinjen skall tydligt slutta mot korset.

Manke: Manken skall vara markerad, lång och muskulös.

Rygg: Ryggen skall vara rak och kort.

Ländparti: Ländpartiet skall vara meddellångt och kompakt.

Kors: Korset skall vara kort, sluttande, medelbrett och muskulöst.

Bröstkorg: Förbröstet skall vara lätt framträdande. Bröstkorgen skall vara måttligt bred med tämligen flata sidor.

Underlinjen: Underlinjen skall vara svagt uppdragen.

Svans: Svansen skall vara medelhögt ansatt. I vila skall svansen bäras hängande med nedre tredjedelen böjd nästan horisontellt. När hunden är uppmärksam och under livlig rörelse bärs svansen i en båge högre än rygglinjen. Kupering av svansen är inte önskvärd men inte betraktat som fel. Om svansen är kuperad måste minst två kotor vara lämnade.

Stubbsvans är inte vanligt: om det förekommer räknas det inte som fel. Svansen skall vara kraftigt bepälsad; undersidans fana kan bli så lång som 10-12 cm.
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.

 

 

 

FRAMSTÄLL:

Skulderblad: Skulderbladen skall vara måttligt sluttande och välmusklade. Förbröstet skall vara rundat och bröstbensknappen skall endast vara svagt framträdande.

Överarm: Överarmarna skall vara av medellängd.

Armbåge: Armbågarna skall ligga tätt an mot kroppen.

Handlov: Handlovarna skall vara strama och torra.

Mellanhand: Mellanhänderna skall vara branta.

Framtassar: Framtassarna skall var runda med väl knutna tår. Det skall finnas endast lätt behåring mellan och under tårna. Trampdynorna skall vara elastiska. Klorna skall vara skiffergrå och hårda.

BAKSTÄLL: Bakbenen skall vara något utsträckta bakom bakstället.

Lår: Låren skall vara långa och välmusklade.

Mellanfot: Mellanfötterna skall vara korta och lodräta.

Baktassar: Baktassarna skall vara som framtassarna. I ursprungslandets standard anges att sporrar inte är önskvärda.

RÖRELSER: Trippande steg är karaktäristiskt för mudi.

HUD: Huden skall vara stram utan rynkor.

PÄLS:

Pälsstruktur: Pälsen på huvudet och framsidan av benen skall vara kort, rak och slät. På andra delar av kroppen skall den vara jämnt mycket vågig eller svagt lockig. Pälsen skall vara tät och glansig, ca 3 till 7 cm lång. Fläckvis kan den bilda virvlar och kammar. Pälsen är längst på baksidan av frambenen och låren där den bildar ymniga fanor.

Färg: Pälsfärgen skall vara svart, askgrå, leverbrun, vit, fawn eller blue-merle (dvs svartspräckliga fläckar, strimmor eller prickar fördelade på ljusare eller mörkare blågrå bottenfärg).Endast mindre vita tecken tolereras men är inte önskvärda. En vit fläck på bröstet, mindre än 5 cm i diameter, och vita markeringar på tårna är tillåtna men inte önskvärda.
STORLEK/VIKT:

Mankhöjd: Hanhundar: 41 - 47 cm; idealhöjd 43 - 45 cmTikar: 38 - 44 cm; idealhöjd 40 - 42 cm

Vikt: Hanhundar: 11 - 13 kgTikar: 8 - 11 kg

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

DISKVALIFICERANDE FEL:

Köttfärgad, leverbrun eller fläckig nostryffel hos svarta, vita, bluemerle eller askgrå hundar; köttfärgad eller fläckig nostryffel hos leverbruna hundar.

Avsaknad av en eller flera tänder (incisiver, hörntänder, premolarer 2-4, molarer 1-2); fler än två saknade P1; M3 beaktas ej.

Över- eller underbett; korsbett; lucka på mer än två mm mellan övre och undre incisiver.

Gula ögon.

Hängöron.

Kort, slät, tätliggande päls på hela kroppen; lång päls på huvudet; päls som bildar filttovor.

Varggrå färg eller svart med tan-teckning.

Mankhöjd under 38 cm eller över 47 cm.

NOTA BENE: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

 

 

 

EXTREMITETER:

.